Where do you go when you are lonely?

Måndag kväll och jag är helt slut. Har inte sovit alls myckte de senaste nätterna, det håller inte. Somnar t.o.m på lektioner. Nej tidig kväll idag så jag kan komma igen med min sömn. Fast är nästan lite rädd för att sova, drömmer en äcklig mardröm varje natt. Skrämmer mig. Är så rädd att den kommer slå in. Jaja annars har det varit en lugn dag eftersom jag åkte hem efter första lektionen, mådde inte jätte bra och va hlet slut. Blev en massa One Tree Hill avsnitt istället. Har sett mer än halva säsong tre nu iaf ;) Kommer ikapp. Ligger bara ganska så exakt tre säsonger back xD Blir bara att kolla och kolla så fort jag får tid till det. 

Gårdagen va en rolig kväll med snack med Frazze, Robban, Chrille och Robin. En massa sms sen till Robin med...haha mobilräkningen blir kul sen ;) Nej men det va värt det. Blev glad och hade kul. Sen pratade vi i telefon för mer än 1.5 timme xD Jaja vi har iaf kul och kan prata om allt. Precis vad jag behöver just nu.

Är så förvirrad just nu om allt. Om jag ska våga göra något och hur jag ska veta vad som är rätt och fel. Ta en risk och se var jag hamnar eller stanna kvar där jag är? Jag lovade att vänta och det löftet ska jag hålla, men det betyder väl inte att jag måste sitta hemma och vänta? Jag kan väl få göra saker med? Jag menar det gör du och jag vet inte ens vad de är. Känns bara så jobbigt på något sätt. Att vänta och inte riktigt vet hur/vad man ska göra...allt snurrar i mitt huvud och jag har ingen aning om hur allt ska kunna snurra mindre. Jaja men vi tar en dag i sänder helt enkelt.

Har tänkt mycket på var man tar vägen när man känner sig ensam nu den senaste tiden. Mitt ställe var stranden innan, men nu vet jag inte. Känner på något sätt mer ångest om jag är där ensam, en mörk kväll. Usch vill inte känna så. Det var mitt ställe innan. Där kunde jag känna en trygghet och säkerhet, men nu känns det bara jobbigt och osäkert. Vill hitta ett sånt ställe igen...hade ett annat innan men det finns inte längre, inte nu iaf. Ett andningshål eller vad man ska säga. Jaja men vi får se helt enkelt.

Nej nu blir det nog mat till katten och sen krypa ner i sängen och försöka sova, om jag vill ens tänka tanken att komma ur sängen imorgon ;) Matteprov tillbaka imorgon? Vill inte ha tillbaka det men men...någon gång måste man så.

Sov gott på alla er ;)

Pussar

Sakta ner?

Jaha då sitter man här med typ migrän :/ Hemma idag med One Tree Hill och Prison Break avsnitt. Verkligen inte fel =) Skickat vocab sheetsen nu med. Skit va många ord det va dock...hoppas så att Leslie inte får för sig att förhöra oss bara sådär...men det är ju Leslie vi pratar om. Jaja det tar vi då. Fredag imorgon vilket betyder HELG, och min brors födelsedag på söndag =) Hela 12 år blir han...:O Växer upp fort, plus han har blivit riktigt kaxig nu med. Men det är nog bara bra specielt eftersom han går på Ljungenskolan ;) Kommer så väl ihåg när jag gick i sexan...med det är verkligen längesen. 5 år sen. Tiden går fort märker jag :P Ja tiden är lustig. Vi klagar på att vi aldrig har tid och att det går allt för fort, men när det gäller små saker som ladda ner en låt som tar mer än 1 min blir vi helt irreterade och tycker att det går för söligt...hur vill vi ha det? Ska det gå fort eller ska tempot sakta ner? Mår vi bra över att allt går i 500 km/h? Ska vi stress oss igenom hela livet och inte hinna med de små sakerna och de saker som faktiskt betyder något? Som att få se våra barn växa upp? Vill vi verkligen missa det genom att lämna de på dagis och knappt se dem under dagarna för vi jobbar så hårt för att få ihop den "perfekta familjen och ekonomin"? Var familj moral bättre förr? Jag hade inte velat vara hemma hela tiden. Jag vill ha ett jobb för jag hade blivit helt rastlös ifall jag hade varit hemma hela tiden. Men det verkar ändå som att barnen inte glömdes bort på samma sätt som de gör nuförtiden. Men hur kommer framtiden se ut? Kommer vi sönder stressa oss själva eller kommer vi kräva att tempot sänks? Det är väl ingen som vet fören vi är där, misstänker jag.

Usch nej måste verkligen sova nu om jag ska kunna orka gå upp imorgon...lång dag imorgon :P Sov så gott och så får vi väl se hur det går imorgon på Leslies underbara engelsk lektion ;)

Pussar

Wonderful?

Matteprov idag och det kunde nog inte gått mycket värre än vad det gjorde :( Första gången i hela mitt liv det VERKLIGEN känns som att jag kommer få IG...aldrig fått det så det skulle vara en stor besvikelse för mig själv. Men jaja vi får se hur det gick sen senare. Just nu har jag typ fått ihop civicsen men Patrick skickade ju aldrig den nya powerpointen så jag skrev ifrån den gamla, alltså allt väldigt förenklat för jag minns inte vad som stod på den andra. Så bra minne har jag inte :P Jaja vi får väl helt enkelt improvisera om det behövs, har ju gjort det många gånger innan ;) Äcklig mat i skolan, så det blev Subway för mig sen. Även en av deras sjukt goda kakor. Det var ganska mysigt på stan idag fastän det regnade och blåste. Sen var det engelska och där ska vi börja med något helt annat än 1984 och det är jag tacksam för. Orkar inte med den boken längre. Så tråkig och då har jag bara läst 81 sidor...ska vara på sida 224 nu på fredag(A) Haha fast typ hälften i klassen har inte ens öppnat den,så jag ligger nog ändå på plus ;) 

Onsdag imorgon och det betyderkort dag. Ska nog träffa mamma i stan med, så det blir kul. Slippa komma hem framför allt. Vadå ångest? Jaja hoppas så på det samtalet, att det kommer snart och att det är bra nyheter för då har jag ett ställe att fly till! Hoppas så. Nej det kommer hända!! Måste tänka så. Måste leva på hoppet! Det känns lite som att det är det enda jag har kvar nu förtiden. Nej men tro, hoppas, dröm och få. Så måste det vara annars orkar jag inte kämpa mig igenom allt detta.


I söndags bröt jag regeln men det var nog det bästa jag har gjort på länge. Du fick mig att inse att jag måste kämpa mig igenom detta för om jag ska få det jag vill. Jag hoppas bara så att du kan känna att det är rätt med mig för vi har så många planer/drömmar tillsammans och de vill jag inte överge, inte en sekund och jag vet om att du inte heller vill det, inte innerst inne. Men tack du. Jag vet att jag inte kan ringa dig mer nu, inte fören du har bestämt dig. Men jag är verkligen glad över att jag ringde då! Tack för att du svarade och hjälpte mig igenom det. Det och du betyder världen för mig  <3 I'm be waiting for you and hoping for the best honey! <3 

Nej nu ska jag nog kolla lite på tv och sen blir det sängen för mig. Är så sjukt trött. Fast får inte glömma ge Smulan mat...hon gnäller som bara den här borta ;) Sov gott alla nu och va härligt fräscha och pigga inför Civics presenationen imorgon ;) 
 
Pussar


Utmattad

Onsdagkväll och jag är sjuk. Feber och ont i hela kroppen. Jag är så utmattad och orkar verkligen inget. Men jag var faktiskt duktig idag och svarade på nästan alla frågor till svenskprovet :P Hittade inte bara svar till tre frågor. Känner mig något stolt över det faktiskt ;) Sen blev det Gossip Girl och shit va bra det är!! Slutade så sjukt bra...längtar så tills nästa avsnitt kommer ut :D Sen blev det två avsnitt Desperate Housewives och det får mig alltid att må bra. Men något är fel, jag känner det. Känner ångest över skolan, över hur jag har behandlat andra och vad jag har gjort för fel i mitt liv. Jag önskar så att jag kunde gå tillbaka och ändra saker, saker som jag skäms över och som jag ser nu vad jag skulle ha gjort istället. Jag är snart 17 år och har ångest...är det mitt fel eller någon annans? Hade det gått så här om situationen såg annorlunda ut? Hade jag verkligen känt så här? Hade jag skrämt iväg dem jag älskar? Hade jag sårat så många människor? Imorgon kommer inte bli kul, men det kan bli riktigt bra eller riktigt dåligt. Önskar så att det blir bra för jag behöver det nu. Jag behöver känna mig mindre dum/taskig/elak/hemsk för det äter upp mig totalt. Ångesten har blivit en del av mig och hur jag än gör så försvinner den inte. Känns som att den kommer inte försvinna fören allt blir normalt och bra igen. Men när ska det hända? När jag har flyttat? Ska jag behöver leva med detta i minst 1.5 år? Jag vet att man ska göra det bästa av situationen, men hur lätt är det? Specielt när man vet vad man ska stå med och hur länge till? Visst jag är världs bäst på att räkna ner. Det har jag nog alltid gjort sedan jag flyttade tillbaka till Sverige, men ska det behöva vara så? Att jag väntar på att mitt liv ska äntligen börja? Men det kommer nog aldrig riktigt börja fören jag har kommit tillbaka till USA för det är mitt hem. Men jag behöver känna att det kommer hända och att folk stöttar mig och tror på mig. För just nu så tvilar jag på mig själv och jag vill inte det. Jag vill känna att jag kan tro att jag kan fixa allt detta. Fast jag behöver någon i mitt liv då. Jag hoppas så att det blir så. Nu ska jag försöka vara vaken för att kolla lite tv och sen blir det säng.

Sov gott och dröm sött =)
Puss

I hate this part

Måndag kväll och hela mitt huvud snurrar. Har haft huvudvärk hela jävla dagen, vilket gjorde att jag inte kom upp imorse till idrotten så jag kom bara till IR, men det gick ändå bra. Fick tillbaka uppsatsen och visst den va bra men jag vet inte. Känner att vad jag än gör så räcker inte till. Allt känns så hårt och jobbigt. Specielt när man får reda på att en viss person inte klarar av att prata med mig längre. Och vi har alltid kunnat prata om allt, sov inte så särskilt bra inatt med andra ord. Känner mig jätte sjuk och så tom. Hur långt ska allt detta gå? När ska jag känna att det vänder? När ska jag kunna verkligen le igen på riktigt? När slutar tårarna rinna ner för mina kinder? När ska jag sluta känna behov att försvinna? När kommer jag sluta känna mig så misslyckad? När försvinner min ångest? Varför känns USA så långt borta just nu? Jag vill bara ha en kram och känna mig glad igen. Att jag inte är misslyckad och att jag inte förstör för andra. Alla tankar i mitt huvud och jag vet inte hur jag ska få bort dem. De äter upp mig, det finns snart inte mycket kvar av mig längre. Inte ge upp, inte sluta kämpa. Men jag undrar ibland vad som finns kvar att kämpa för. Jag vill inte ge upp på mina drömmar, men allt känns så hopplöst på något sätt. Hur det än blir, hur det än slutar så kommer det bli ett helvete känns det som. Jag vill så mycket men jag kommer inte dit, hur jag än försöker. Jag är så trött på att kämpa och le när jag gråter inuti. Va ska jag göra för att göra allt rätt igen? När ska folk tycka att jag är duktig igen? Kämpar och kämpar men ändå så kommer jag ingenstans och får knappt något för det. Är det meningen att jag ska få skit för jag mina behov framför andras lite då och då? Jag har alltid tänkt på alla andra före mig, men när jag väl tänker på mig först så får jag skit för det. Nej nu har jag väl klagat så det räcker. Längtar helt enkelt efter den dagen då allt blir bra igen i mitt liv. Önskar så att den kommer snart! Nu måste jag äta lite så allt slutar snurra i mitt huvud!  

Lay all your love on me

Så igår va en sån sjukt bra dag. Pratade med Andreas på msn till två och han fick mig verkligen att se hopp igen. Kan verkligen prata om allt med dig och det känns så himla underbart för det är precis såna människor jag behöver just nu i mitt liv. Tack<3 Sen ringde Robin och vi pratade tills halv fyra om precis allt och han fick mig att skratta och gud att skratta så ,så jävla underbart! Tack gubben du betyder sjukt mkt för mig <3 Känns bra att veta att de finns människor som kan fånga en om man faller. Men jag ska ur detta nu. Jag har bestämt att vad som än händer nu så ska jag fixa det och strongt med. Mamma har redan bestämt sig så nu bestämmer jag mig för att detta ska inte få knäcka mig på något sätt längre. Jag har helt underbara människor som backar upp mig och finns där. Då känner jag om det finns så många som tror och står ut med mig så då ska jag fan och med klara detta!


Nej myspys med Hannah idag på stan där vi fikade på Barista och sen gick vi runt i stan och kollade lite. Jag köpte en ny foundation och den verkar vara bra så det känns lyckat. Därefter satte vi oss på MacDonald's och tog varsin glass och bara pratade om allt och skrattade åt alla sjuka grejor som vi såg folk göra :P När jag väl kom hem så lagade jag mat (haha när pappa är borta så är det jag som lagar mat, mamma drag sig alltid för att göra de xD) och gustaf och jag delade på den sista biten av kladdkakan. Sjukt gott :D Sen har jag bara suttit här och tagit det lugnt. Pratar med underbart folk och känner mig glad. Nej nu kämpar vi som fan för att få det vi vill ha!

Pussar


Slappedag

Så första dagen på lovet och det är UNDERBART! Har inte gjort ett skit idag. Verkligen så skönt för jag har verkligen pressat som fan denna vecka. Men det märks med, fick bara ett fel på japanskan så jäkla stolt över mig själv :D Det kämpade jag hårt med och om jag har tur så kanske det t.o.m kan bli ett VG i det :D Det skulle bli det första språket efter engelska och svenska som jag får högre än G så :D Språk har aldrig varit min grej men vi får se. Hoppas på det bästa men förvänta sig det värsta ;) Imorgon blir det stan med Hannah :D Då blir det fika med mkt skit snack plus att jag måste köpa en ny foundation ;)

Ikväll så va det myspys kväll med mamma där vi satt och snackade om allt. Vi har inte gjort det på sjukt länge och det uppskattades väldigt mkt. Mkt skratt och fräsningar men det är vi i ett nötskal :D 

Pappa kommer hem på måndag från Kina och sa ngt om att vara ledig resten av veckan för att kunna spendera "quality time" med familjen...känner absolut inte för det. Blir bara jobbigt...varför måste han bestämma sig för att spendera mer tid med oss när det inte funkar när vi är alla fyra? Han vet ju om det med. One big happy family...

Jag har bestämt mig att jag kommer verkligen sticka till USA efter gymnasiet. Om inte direkt så blir det ett år efter studenten. Jag vill tillbaka dit och känna mig hemma igen. Det kommer att bli tufft att lämna hela sin familj men sedan samtidigt så känner jag att för att kunna göra det jag vill i livet så måste jag till USA. Det är mitt hem och det har det alltid varit och kommer nog alltid vara. Jag har alltid drömt om att starta en familj i USA och ha mina barn gå i amerikansk skola och kunna både svenska och amerikanska. Skit va jag längtar =) Det finns nog inget som skulle kunna hindra mig ifrån att flytta dit. Ända sen vi flyttade till tillbaka till Sverige så har jag drömt om att flytta tillbaka till USA. Nej nu pressar och kämpar vi som fan så vi når målet!

Nej mysiga konversationer på msn nu ikväll så jag är ganska nöjd med dagen fastän sängen har varit min bundis idag :P Nu tror jag att jag ska sova lite...ska upp tidigt imorgon ;)

Sov gott och dröm sött!

Lördag!!

Så inte mkt skrivande på ett tag men har haft fullt upp med en massa skit och jag kämpar mig igenom det så gott jag kan med hjälp av helt underbara människor! Utan er vet jag inte vad jag hade gjort...kan prata med er om allt och sånt är priceless! Nej idag har jag städat och handlat mat för ikv vilket kommer bli riktigt kul...roligt folk med god mat och dricka! Vet inte alls vad jag ska ha på mig dock men det löser vi sen :P Folket kommer ändå inte fören vid 19 så. Har även upptäckte att skricka på en mörk strand är väldigt skönt och man får ut sin ilska eller jag tycker det. Jag vet inte varför egentligen men det är ngt med kallar vindar och bara känna att ingen dömer en, att man inte får tillbaka skit utan det är helt tyst och man får ut sin del utan att känna sig skydig eller ledsen för att man "råkade" säga ngt fel. Nej men nog om det idag ska vara kul och jag har sett fram emot detta ett tag nu och inget/ingen ska få förstöra detta! Jag orkar inte bry mig längre. Jag kämpar mig igenom detta med hjälp av andra som kan förklara och få mig att fatta vad som verkligen händer. Usch fy blä på detta!! Nej nästa vecka blir lugnare och alla ser verkligen fram emot det för vem orkar leva under sån press och stress hela tiden? Att gå på krossat glas och så fort man inte riktigt tittar så trampar man fel och allt gör så ont? Nej en veckas lugn och sen lov!!! Underbart längtar så tills lovet! Ska bara ta det lugnt och träffa härliga människor som gör mig glad :D Nej nu måste jag börja fundera ut på vad jag ska ha på mig och komma igång med maten :P Ses ikv då ;)

Stress, press & kämpa!

Shit vilken helg...hur kunde allt göra en 180 graders vänding? Måste kämpa mig igenom allt...imorgon gäller det!! Verkligen gäller!! Nej vi ska vinna! Vi ska visa dem och allt kommer att funka och fixa sig! Usch fy blä! Hatar att vara så här panik slagen och allt bara snurrar i mitt huvud...nej vi kommer att vinna!!! Nej sova och sen fixa allt detta!

Fredag

Dagen började bra med tanke på att jag visste att jag skulle sluta 11.20 och sen att det var stan med Mikaela. Glömde mina engelska ord men det gjorde inte så mycket eftersom vi blev förhörda på förra veckans ord men det gick inte så bra xD Men som tur var så lämnade vi inte in förhöret så jag kände mig ganska säker :P Sen var det svenska och vi gjorde inte så mycket utan vi satt bara där och diskuterade en text. Sen gick Mikaela och jag till Graffti och åt väldigt goda varma mackor! Sen blev det mycket snack vilket verkligen behövdes! Köpte nagellack och en tröja till Gustaf eftersom han fyller år snart. Vi var i stan i över 5 timmar och det gick verkligen så fort..kunde inte fatta att tiden försvann så! Men det var sjukt kul coh när jag när till bussen så var det en kille som halvlog åt mig så jag log tillbaka för jag kände för det och han sken verkligen upp! Sen hör man hans kompis säga : "Hon flörtade sååå med dig"!! Hahahaha gulligt värre xD Så hela dagen var bara pepp! Sedan så avslutades hela dagen med mysiga sms! Kunde inte har varit en bättre dag! :D

Idag har jag varit över i Köpenhamn och kollade på stats museumet med en väldigt konstig utställning med väldigt abstrakt konst där man inte riktigt fattade budskapet men men. Sen blev det fika i Köpenhamn och det var riktigt mysigt! Därefter blev det lite stan och sen Halifax där man fick välja sin egen burgare och allt sånt! Skit gott men jag blev sååå mätt! Sedan lite mera av stan och sen tog vi tåget hem och nu sitter man här och är allt slut! Lång dag och nu så är det skit här hemma...det blev helt fel och jag orkar inte det! Känner bara på mig att något händer snart och jag känner att vad jag än gör så räcker det inte. Håller ihop allt med mina naglar! :( Varför blev allt så fel? Usch nej vi satsar på imorgon! Nu blir det lite tv och godis!

Dags för sängen!

Så nu sitter jag här i min säng och ska precis lägga mig. Har precis tittat på Prison break med familjen och det är alltid lika kul det :D Ett tekniskt missförstånd blev avklarat och det kändes lite bättre iaf plus att jag har haft det kul ikväll så ja det känns bra igen och det är verkligen det jag behöver just nu! Nej sängen känns väldigt lockade nu och ögonlocken känns ganska tunga xD Men sov gott folket för det är en ny dag imorgon och vi alla behöver vår skönhetssömn för att kunna se helt underbara ut som vi gör ;) Puss!

Torsdag eftermiddag

Så denna skoldag har varit ganska bra ändå. Bättre än igår iaf. Den började med företagsekonomi med Sven (lärare som mumlar för sig själv när han ska försöka lära ut något...) och Mikaela sa t.o.m till honom att prata högre och det blev nästan värre tyckte jag. Hörde inte ett skit och han pratar i samma ton hela tiden så man somnar :P Sen var det japanska där vi läste igenom en dialog och sen såg vi på en dansk dokumtär om en dansk som bersöker Japan och hans upplevelser typ...hängde inte riktigt med när han snackade danska men det var helt ok dock. Sen var det lunch med någon äcklig fisk sak så jag tog lite pasta med paprika och feta ost och det var mkt godare så ja ;) Därefter bestämdes det att Mikaela och jag ska in till stan imorgon och käka lunch och kolla runt lite eftersom vi slutar 11.20 istället för 15.25!! Så jävla skönt :D Sen så var det matte med Axel och ja det gick som det gick...försökte räkna och få rätt svar men fick inte det på ett enda idag...fattar inget och jag brukar ändå förstå och kunna räkna ut det på något sätt men det gick verkligen inte idag och det känns inte bra! Längtar så tills Karin kommer tillbaka så hon kan förklara för en. Hemresan var nästa sak på dagens lista och jag fixade det lite fika när jag kom hem till Gustaf och mig. Nu sitter jag här och har precis valt ut mina 20 engelska ord som är tills imorgon xD Det blir läsning på både engelskan och svenskan ikväll och sen vet jag inte riktigt vad som händer...vi får väl helt enkelt se vad som händer. Vet inte vad jag ska göra med en viss person..försöker inte tänka på det...jaja men nu blir det The Hills :D

Onsdag kväll

Så nu sitter jag här och har precis skrivit klart min historia uppsats som jag ändå är ganska nöjd med...;) Så svenskan var helt ok fast jag har verkligen insett nu att kristendomen inte är min religion. Tror inte på det här med att man begår synd för allt man gör och straffas i evighet för det...nja inte riktigt min tro. Buddism är nog mer min grej..det är med att hitta sin inre harmoni och leva ett hälsosamt liv där man tar hand om sig själv och de man tycker om. Det känns mer rätt och folk som har Buddism som religion verkar vara i regel mer lugnare och stressar inte på samma sätt som vi gör här i Sverige. Varför ska man stressa igenom hela livet och sen när man är gammal ångrar man sig för att man inte tog sig tid på det sättet man hade hoppats på när det gäller familj eller vänner? Det känns bara så onödligt, finns ingen mening med att man ska ångra sin tid här på jorden för vem vet vad som händer med oss efter döden? Att vi går igenom en svart tunnel och ser ett ljus i slutet har vi hört ifrån folk som har varit nära döden men kommit tillbaka, men efter det? Vad kommer efter ljuset? Ett liv som ande där man träffar alla sina nära och kära som har lämnat en tidigare eller föds man som en ny människa och får leva livet ur en annan synvinkel? Eller föds man som ett djur eller en växt? Det finns ingen som riktigt vet förutom de döda och de kan vi inte fråga...livets stora mysterium!

Ja efter svenskan så var det civics och vi skulle ha debatt igen men Patrick glömde bort det och vi satt och kollade på när Obama och McCain debatterade istället och det var mycket lättare och man kunde t.o.m inte lyssna :P Sen så är Patrick borta imorgon och på fredag så vi slutar tidigare imorgon och sen ska vi försöka flytta svenskan så vi slutar typ 12 på fredag :D Men imorgon så är det matte med Axel...där man inte fattar något! Ser inte fram emot det!! Usch fy blä på det! :(

Så dagen har väl varit sådär...blev lite bättre nu på kvällen tack vare en viss person :) Hoppas på att få träffa honom nu i helgen ;) Sedan så funkar alltid mammas lilla Ior pedogik...haha fråga inte xD Nej nu ska jag faktiskt titta lite på tv och sen blir det nog säng för mig...behöver det känner jag ;)

I skolan...

Jaha nu sitter man här i skolan och har inget att göra (eller har läxor att göra men jag orkar inte just nu)...Nicole är borta i London och Mikaela är hemma :( Har precis haft japanska och det är super ångest över det! har prov om två veckor och jag kan ingenting!! Vet inte alls vad jag ska göra åt det....

Ja igår kväll var bara skit...jag måste lära mig att hantera saker bättre och fatta att han inte kommer finnas där för mig nu fastän jag behöver det sjukt mycket.

Jag hatar att bli besviken men jag hatar ännu mer att göra folk besvikna. Det blir som en bekräftelse att jag är misslyckad och gör bara fel hela tiden. Så jag försöker så hårt att finnas och göra folk nöjda och glada som möjligt. Jag sätter enorma krav på mig själv och jag vet det men jag kan inte sluta och det är verkligen inte bra! Någon som har varit i samma sits och kunnat lära sig att sänka sina krav på sig själv? All press och krav känns som att det trycker ner mig under vattnet och jag behöver en räddande hand som tar upp mig men den handen har jag inte hittat än. Men det måste jag för annars känns det som att jag kommer att druckna och då är det för sent :(

Nej nu ska jag fördriva tiden med något annat och sen är det svenska....

Fan...

Nu har jag gjort det igen...helvetet varför måste det bli så här hela tiden? Varför kan jag inte lita en annan lösning på det hela? Varför känns det som att jag står ensam inför hela världen? Att jag ska fixa allt själv när jag verkligen inte gör? Jag skulle ha gjort vad som helst för en kram just nu... :(

Tisdag

Så dagen började ganska skit dåligt eftersom jag kom inte alls upp och fick skynda mig till bussen med :/ Sen hade vi matte första lektionen där Karin var sjuk eller vad det nu än var och vi hade Axel som vikarie som knappt kan prata engelska och lär ut fysik och hög matte...det slutade med att typ fattade vad han sa eller gjorde så vi satt mest och snacka och då kommer han in och föreläser om att han skulle tycka att det var bättre om det var helt tyst för då skulle han kunna koncentera sig mer men vår klass fungar inte så ;) Tydligen ska vi ha honom på torsdag också och det kommer gå liak dåligt med...jaja nästa veckas problem typ :P Sen var det håla där det pratades i telefon i över en timme med mycket om och men och slutade med att det blir max två månads väntetid och ensamtid men jag vet inte riktigt om jag gjorde rätt beslut...behöver någon att prata med :( Vi får se hur det blir med det helt enkelt...
Sen var det civics med den jävla debatten som jag absolut inte såg fram emot och det gick inte bra alls! Hängde inte alls med men sedan så beror det på andra saker med tyvärr :( Usch varför måste allt vara så här? Varför måste mitt liv vara så komplext?
Därefter var det 3.5 håla där jag först åt lunch i skolan med Nicole där maten var inte var så god...specielt inte brödet och sen åkte hon hem och jag in till stan där jag stannade tills håltimmen var slut. Jag tog en snabb fika själv för jag var riktigt hungrig och det blev Espreso House så klart ;) Btw Csn kortet funkar där eller det gjorde det iaf idag :P När jag väl kom tillbaka till skolan så var det dags för engelska (sista lektion för dagen) med Leslie och då gäller att man jobbar och det visade sig att vi skulle skriva en blogg som huvudkaratären i 1984 hade kunnat skriva själv och Nicole och jag var faktiskt duktiga! Vi jobbade på med flum dock men vi skrev nästan hälften och det är mycket mer än vad vi brukar göra på en sen tisdagseftermiddag på Leslies lektioner :P Så känner mig väldigt stolt över oss idag ;)

Så nu sticker Nicole till London och vi ses inte fören på tisdag antagligen :/ Men jag skulle sjukt gärna också åkt till London med...har inte varit där sen vi flyttade där ifrån och jag har typ inga minnen därifrån så det skulle vara kul att åka tillbaka får väl försöka övertala the parents :P

Usch fy blä på allt skit...har hittat en låt som verkligen beskriver om vad jag tycker om en viss person...försöker inte tänka så mycket på det men det är inte alltid världens lättatse :(

Jaja nu ska jag ta och sätta mig vid tv och försöka tänka glada och postiva tankar :)

Nu kör vi!

Så då har jag också fallit för skriva en blogg...vet ej om det är en bra eller dålig sak dock. Behovet att skriva av sig är stort på något konstigt sätt men det behövs nog när jag tänker efter. Denna blogg kommer handla om allt möjligt men mycket om min kamp att klättre tillbaka till toppen på spiralen. En snur i taget som jag får höra av min mamma.

Nej idag så är man hemma just pga smärta i magen/huvudet..jätte kul :/ Hela min kropp känns så drogad och jag vet inte vad jag ska göra. Kan knappt röra den utan att det gör ont. Men det kan bero på andra saker som att man har blivit avisad ganska grymt med av sin vän. Han vill att jag ska låta honom vara och alla andra med men jag vet att han menar bara mig och jag förstår honom jag gör det nu i alla fall. Jag har inte varit den snällaste de senaste månaderna men sedan i mitt försvar så har jag nog aldrig mått så här i heller.

Smärta och ångest...läste för någon dag sen i Cosmo om hur tjejer ofta lider av "duktighet syndrom" och jag kände igen mig själv så himl mycket. Det här med att vara duktig och måste hela tiden komma hem med bra betyg för då blir ens föräldrar glada och allt känns så bra. Men när man kommer hem med inte så bra betyg så är allt inte lika bra längre och det skapar en ångest och press på en att man måste vara så himla duktig och bra. Sedan är det en "tävling" i skolan med om vilka som bäst betyg och vad man får på prov. Att få denna fråga : "Vad fick du?" är så ångest framkallande om man inte fick bra. Även om folk säger/visar att de inte dömer en så gör de det. Om de fick bättre än dig så innerst inne tänker dem "Ha jag fick bättre än henne/honom" och det är bara mänskigt eller är det? Har människan alltid tänkt så här? Har pressen varit lika stor på ungdomar som den är idag? Det känns inte som det. Jag får hela tiden höra hur det var bättre och lättare förr och jag menar även om vissa kanske säger det bara så finns det nog någon sanning bakom det hela. Att ångest vara inte lika vanligt, att ungdomar mådde bättre. Jag menar om man tittar på alla självmord och hur vissa använder helt sjuka medel att må "bättre", så gjorde folk inte innan eller? Har jag helt fel här? Jag erkänner att jag kanske inte alltid har använt "bra" medel att hantera vissa händelser i mitt liv men det är så hemskt när det går i överstyr. Men vilka medel är bra egentligen? Hur ska man kunna se skillnaden mellan bra och dåliga när man mår skit? Då gör man nästan vad som helst för att må bra. Sen hur långt ska det gå innan någon verkligen förstår att man behöver hjälp, att man inte klarar av det längre själv? Ska man behöva skrika och slå i sönder saker? Eller ska man bara flyta iväg i tysnad och hoppas på att någon ser att man är under ytan och knappt kan andas? Eller ska man berätta hela sin livs historia för alla man träffar på och hoppas någon av dem tar en på allvar? Det känns som att det inte finns några "rätta" svar i detta utan att man får helt enkelt prova sig fram tills någon lyfter upp en och ger en en kram. Men då kan det ha gått för långt...

Nej nu ska jag sätta mig i solen med min mamma och äta något =)

 

Välkommen till min nya blogg!


Nyare inlägg
RSS 2.0